Jag har bestämt mig redan för länge sedan att om någon snackar gott om mig som person eller något jag gjort/gör så tycker jag det är kul utan att sväva iväg på ett rosa moln och tro jag är bäst.

Om någon pratar om mig kritiskt eller "tycker till" så orkar jag inte bry mig mer än att jag funderar över om det finns något gott i de som jag kan ta lärdom av och så går jag vidare... ORKAR JAG BÖRJA SURA OCH BLI OND??? Svar NEJ!

Det känns som att gör man de så är de alltid någon som vänder på "slanten" till det negativa... WHY????????

Jag kan ta ett fiktivt exempel;

Molly (påhittad person) kommer ALLTID sent! Det bara är så... Molly och jag är inte bästa kompisar, vi är vänner/bekanta som har gemensamma bekanta och håller på att lära känna varann... ok! Jag nämner till en av våra gemensamma vänner detta att Molly inte bryr sig om att ens ringa om hon blir sen, vilket är jämt eler om hon ens dyker upp. respektlös kan vara ett ord jag använder i ett fall som detta. Jag väljer att inte vid detta skede ta upp de med Molly. Tidigare har jag försökt på ett mer skämtsamt sätt påpeka detta men bara fått till svar att hon orkar liksom inte bry sig osv osv


Men detta menar jag INTE att Molly är en värdelös människa, dålig vän eller något sådant. Varför vänder då Molly detta till att jag snackar skit om henne???

Ja, brudar... Jag förstår mig inte alltid på dom.... Detta är en ren och skär påhittad historia men kontentan är att allt är inte skitprat och negsurr bakom ryggen... Och varför måste då vår (fiktiva) gemensamma vän vrida på historien till att jag snackat i negativ mening om Molly och påtala detta till Molly???

Är vi brudar verkligen så korkade??? För om jag då hade sagt till Molly; nä men så uttryckte jag mig inte! Jag tycker bara...bla bla bla läs historien ovan så hade mina ord ändå inte haft betydelse för vår gemensamma vän hade en mer SAFTIGARE DRAMATISK historia och då är den sann... Varför kan Molly inte bara reagera som så att hon ringer mig och frågar vad jag sagt, kanske fråga varför och varför jag inte sagt det till henne osv???

Nä, DRAMA DRAMA DRAMA DRAMA, hela tiden!

Är vi så, vi brudar?? Är det drama vi söker hela tiden att vi skapar minsta lilla grej till värsta teatergrejjen? Varför?

Jag har hört så myclet om mig så era öron skulle trilla av men vet ni, jag skulle aldrig orka börja nysta eller ens orka bry mig. Låt dom snacka och göra drama av mina ord och mig... JAG VET VAD SOM ÄR SANT!

Allt man säger kritiskt om en person i sin närhet är inte skitsnack och neg! Att vi pratar om varann de har ju tjejer gjort i alla tider men de är inte ofta man säger skitsaker om en annans personlighet eller så...oftast är de vad dom har GJORT och man eyeball;ar lite och undrar hit o dit =)

Känner ni igen er??

Jag rycker på axlarna och ger dom de =) Låt dom surra, låt dom snacka skit... De tycker nog om mig iallafall för de ringer ju, de hör ju av sig, de messar och kommer över då och då... Så SÅÅÅÅÅÅ sämst kan jag ändå inte vara =) Eller hur!?


Kram


p.s DET ÄR BARA SMÅFLICKOR SOM SURAR!